Sebbe åkte idag =(

Jag har nog inte riktigt förstått det än, men ja antagligen så kommer jag inte se honom förrän i början av februari när jag ska åka och hälsa på honom nere i St Anton... Det är typ 10 veckor tills dess, 70 dagar.. Normalt träffas vi varje dag.  

Tänkte iaf att jag skulle bli lite mer aktiv på bloggen nu igen, på riktigt. Så att jag får skriva av mig av alla känslor som jag kommer att ha. Framförallt för mig själv så att jag kommer ihåg allt det som faktiskt händer i mitt eget liv under tiden som han är iväg. För mitt schema är verkligen fullspäckat med roliga och spännande upplevelser och det är farligt att bara tänka på att jag saknar honom hela tiden när jag faktiskt själv har saker att se fram emot och njuta av. 

Jag börjar redan bli väldigt bra på att pep-talka mig själv iaf:
Han kommer att ha det underbart i St Anton med sina vänner. 
Jag kommer att ha en fullspäckad vardag med jobb, matcher, fester, evenemang, vänner, familj mm hela vintern. 
När han kommer hem kommer allt att vara lika fantastiskt som vanligt mellan oss - ingen tvekan om den saken. 

Men ja, det som helt klart kommer att bli jobbigast är kvällarna och nätterna. För även om vi inte alltid hinner träffas på dagarna så brukar vi alltid sammanstråla på kvällarna och sen sova tillsammans - det har helt enkelt blivit en vana. Sängen kommer att stå tom länge nu =(. Som tur är så är jag iaf välkommen hem till hans mamma och syster när jag vill så får nog ta och boka in lite besök där snart!

Sen kommer jag att tycka att det är jobbigt att inte ha exakt koll på vad som händer där nere. Visst, jag kommer ju att få reda på det i stora drag lite då och då. Men det blir inte alls som den kontakten vi har hemma när vi berättar allt för varandra, varje dag. 

Ajja, nog snackat om detta, jag ska försöka att rycka upp mig så fort som möjigt, men de första veckorna kommer nog att bli jobbigast...



Ha en bra kväll!

Emilia












Det löser sig.